Fotoutmaningar och jag och mina husdjur


Dagens Tisdagstema är husdjur där vi utmanas att fota husdjur och lägga upp här på bloggen. Idag väljer jag att inte vara med utan visar istället ett collage från min barndom på mormor och morfars gård i danmark. Där fanns givetvis husdjur av diverse slag som jag och min bror älskade att hjälpa till med.

Men "mina egna husdjur" har alltid varit ett kärt samtalsämne under årens lopp då jag träffat mina släktingar på andra sidan sundet. På denna gård fanns ett sånt där underbart dike där det bara kryllade av liv... bl.a grodor och sniglar. Dessa envisades jag med att "bädda" ner i en liten barnvagn och morfar har många gånger skrattat åt min förtvivlan då de inte ville ligga kvar.
Ett annat litet husdjur var en jättespindel (lika stor som min lilla hand) som kröp i taket i morföräldrarnas sovrum... jag fick mormor till att plocka ner den och sedan bäddade jag en ask med bomull som jag ställde i fönsterkarmen där spindeln fick bo. En hel vecka tyckte både spindeln och jag att det var kul, sedan tröttnade spindeln och mormor fick en liten flicka att trösta.
Bland de större djuren var kalvarna mina favoriter och jag älskade när dom "diade" min hand. Att få lov att utfodra grisarna var även det en uppgift jag tog mig an med glädje men en gång kunde det slutat med att jag fått foten avbiten. på gården fanns nämligen en inte alltför snäll galt och jag hade utan lov tagit mej in i la´gårn och stod på kanten av mathon då grisen bet av halva stöveln i tån... som tur var så hade jag även utan lov "lånat" ett par stövlar som var betydligt för stora så mina tår finns kvar.
Nu var det meningen att jag skulle skriva lite om fotoutmaningar men då blir det alldeles för mycket här så det får anstå till en senare gång för nu fastnade jag i denna nostalgitripp.

10 kommentarer:

  1. Fina bilder.. är det en gårdshund?

    SvaraRadera
  2. Vår vill jag också ha, gärna idag!
    Kul bilder!
    Ha det gott
    Birgitta

    SvaraRadera
  3. OOOOO... SÅ FINA NOSTALGISKA BARNDOMSBILDER...TÄNK OM MAN KUNDE "HOPPA IN I DEM" OCH UPPLEVA KÄNSLAN IGEN!
    Liknande bilder har jag i mina gömmor också... från min mormor... "bullerby-bilder"... känns som om det här verkligen är från en tid som flytt... och som inte KAN kommma igen, hur mycket vi än skulle vilja!
    Det är liksom något alldeles särskilt med 50-talet och början på 60-talet!
    Kram på dig!

    SvaraRadera
  4. Vet du detta är lite av "vardagslivets världshistoria" som är så viktigt att bevara.
    Det är historia för våra efterlevande en gång.....från vår tid!!

    SvaraRadera
  5. Så mysiga foton och kan tänka mig de är kära minnen från din barndom.
    Och så mysigt du berättar om dina egna husdjur...alla små djur du hittade,
    Men oj....en stor spindel...det skulle jag inte vågat ens som barn att ha.

    Det måste vara härligt som barn att växa upp på en gård med olika djur.
    Härliga minnen du berättar om.
    Ha det så gott

    SvaraRadera
  6. Hej Marlene. Jaha nostalgin knackar på hos dig i kväll. Tänk så man kan drömma sig tillbaka i sin barndom och så glasklart man minns vissa saker. Lite ovanliga djur kanske som du bäddade ner katter och hundar har man ju sett men inte de du nämner skrattar,,,spindlar är ovanligt. De brukar ju de flesta barn sky av någon anledning.Ja dessa gamla foton i svartvitt man har roligt att återse dem emellanåt. kramis

    SvaraRadera
  7. Trodde jag hade alla bilderna, men haä är bilder som jag inte har!
    Får väl komletera albumet!
    Kram från far.

    SvaraRadera
  8. Monica,
    vad exakt en gårdshund är vet jag inte (men eftersom den bor på gården så antar jag det *hihi* den tillhörde min 3 år äldre morbror och hette Shaw. minns att den blev påkörd av en lastbil och ficka avlivas.

    Glädjekällan,
    visst Vår, Vår, Vår NU!!!!

    Kompisen i närheten ;),
    visst vill man uppleva detta en gång till, fast jag tror nog vr barndom var väldigt olika. Svårt att tänka mej att du skulle leka med nått annat än söta dockor *haha* undrar om det är seklet som var speciellt eller om det var bardommen eller kanske just minnena som är mest speciella.

    Hannele,
    tack.

    Ewa-Christin,
    ja du, först tänkte jag *vem bryr sej att läsa om detta, sedan skrev jag det mest för min egen skull och kanske för mina barn... men du har helt rätt, varför ska jag bevara det bara i mitt minne, som du säger det är "vardagslivets världshistoria"

    Inger Maryissa,
    det var en härlig tid, även om det kanske inte var så ofta vi kunde vara där. Egentligen borde jag nog blivit bondmora istället för att bo mitt i en stad. Än i dag dödar jag inte gärna småkryp utan försöker släppa ut dem istället... fast humlor som jag även klappade som barn nöjer jag mig att beskåda.

    Filifjonkan,
    ja du... vissa minnen är glasklara, oftast de lyckligaste, iaf är det så för mig. Märkligt är det, för den där kalven minns jag att jag var rädd för... i början. Men spindeln hade jag inte vett att vara rädd för. Kramen

    Smeden,
    tror nog om jag tog en titt så skulle jag hitta dessa foton hos dig, du har fått alla jag har i datorn. Kramar

    SvaraRadera
  9. Kompisen i närheten,
    nu får jag be om ursäkt... så mycket känner vi varnn efter allt snattrande under åren och ändå kunde jag missta mej så förfärligt. Du är välkommen in i min barndomsvärld bland alla djur för att uppleva även dina liknande minnen... hoppas vi ses där ;)

    SvaraRadera