Naturens födslovåndor

Är det vår eller är det vår?
Ett ensamt träd där plötsligt stod i nästan full blom på min vandring genom konstepidimin. Men fortfarande fanns det knoppar som väntade på att förlösas. Klart jag inte kunde låta bli att både plåta och leka med bilderna när jag kom hem. Klicka gärna i bilden gör att se den på närmare håll. Det kan vara värt det, man riktigt känner hur vårsolen leker barnmorska.

Visst gör det ont när knoppar brista och visst måste det få ta sin tid... men det är så skönt att veta att även om våren låter vänta på sig lite så kommer den brista ut till slut, i full grönska.

Och nu är värmen på väg med stora steg.... så innan det är försent vill jag påminna mej själv och även dej om denna underbara dikt

"Ja visst gör det ont, Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.
Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.
Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen
.

-Karin Boye-


blogginfo , , , , ,

8 kommentarer:

  1. vilka fina bilder M
    Önskar jag oxå kunde
    Fin dikt du hittade där med Karin Boye
    Våren har nog även kommit här nere :-)
    Kram på dig
    vi höres väl snart igen hoppas jag på snöret. Hann ej ringa upp dig sist

    SvaraRadera
  2. ja, nu är äntligen våren här och snuvan och kliade ögon med. Haha... Det finns ingen bättre tid än nu... Jag försöker ta långa promenader och insupa alla dofter och färger som spricker upp :) KRam Johanna

    SvaraRadera
  3. Det är en helt underbar tid......och vi skall njuta mycket!
    Ha det skönt nu i vårsolen i väntan på sommar!

    SvaraRadera
  4. Hej! Tack för förklaringen! JO jag tänkte precis som du att jag skulle rensa eftersom det fanns så många dubletter men ack så det gick! Ja jag har ju sparat en del bilder på datorn också men inte alla. Har idag suttit och minskat ner bilder. Huh vilket göra speciellt när man har många. Ha en fin kväll och en trevlig helg om vi inte hörs innan. Kram Christa

    SvaraRadera
  5. Hej Marlene. Ja Karin Boyes dikt är ju en klassiker den är så fin.
    Just videkissarna är så härliga för man ser ju nästan hör hur det knäpper till när de spricker upp: Just födslovåndor som du sa det är på pricken.Men det värsta är att det går för fort förbi: jag skulle vilja stanna tiden nu så den står så här ett par tre månader ungefär så man riktigt kan njuta av allt detta vackra doftande.

    SvaraRadera
  6. Så fina foto du tagit. Och dikten är en av de vårigaste dikter jag vet.
    Ha en fin vecka.
    Kramar

    SvaraRadera
  7. Så fina foto!!!
    Vacker dikt av Karin Boye....
    Vet inte varför man inte kan lägga till bloggen.

    Ha det gott
    Kram

    SvaraRadera
  8. Ja visst är det en vacker dikt som passar en underbar tid.Själv känner jag mer lycka och förväntan över växandet än smärta, men förstår att det också finns. Roligt att du vill länka till mig. Nu har jag efter vissa missöden lyckats länka till din fina blogg, som innehåller så mycket att upptäcka.

    SvaraRadera