Veckans Pausfågel


När jag går förbi Göteborgs gamla polishus i slottskogen är jag glad att inga tjänstgörande poliser finns där. Då hade jag kanske blivit omhändertagen som tokig tant som går runt och skrattar för sig själv. Vad vanliga slottskogsflanerare tänker vet jag inte men ibland har jag svårt att hålla masken.

För något år sedan återupptäckte jag av en händelse och med glädje ett program i P1 som jag lyssnade till som ung. Nu har det blivit en del av mina promenader i slottskogen där jag går runt med ett fånigt flin och ibland inte kan avhålla mej från att låta leendet få ljudligare former.

"På Minuten" avhandlar under en halvtimme diverse fabricerade rubriker som deltagarna under 1 minut ska göra en story av. De får inte staka, upprepa eller komma av sig. De får inte heller stjäla ämnet från föregående talare m.m.

Och de är skickliga, den ena tokiga historien efter den andra och deras underbara dissande eller uppmuntrande av varandras berättelser eller felsteg från reglerna roar iallafall mig. Det är inte alltid samma tävlande men några av mina favoriter är Kajsa Ingemarsson, Pia Johansson, Hans Rosenfeldt, m.fl. Gårdagens program var ett sådant där jag plötsligt skrattade högt och ger dig därför här en länk om du också vill lyssna.

I mitt eget minnenas arkiv vad gäller radio finns också program som "Radioteatern ger" och en liten "veckans pausfågel" där man bara lyssnade till fågelkvitter vinter som vår.

Tänk att det funnits en tid då världen snurrade liiiite långsammare och allt inte var i rörelse hela tiden. Ändå sitter jag här och önskar att jag hade mer tid, fler händer, och några hjärnceller fler så jag hann med allt jag ville göra. Fast det jag inte hinner med i detta liv kanske jag hinner med i nästa... och... nästa... och... så varför stressa.


En sån där liten pausfågel är nog precis vad vi alla behöver då och då.
På Minuten är min veckas pausfågel.


Här kan du hitta andra pausfåglar i slottskogen som jag njuter av på mina promenader

Bloggvänskap

Häromdagen i min iver att svara snabbt på ett inlägg upptäckte jag senare att jag klampat rätt in med kängorna. Utan hänsyn hade jag bara svarat på de första raderna i inlägget med ett skämt. Detta då denna Angel dessutom för ovanlighetens skull blottat lite av sina egna känslor som vid detta tillfälle var lite missmodiga.
Givetvis bad jag så fort jag upptäckte grodan om ursäkt.

Det svar jag fick gladde mig då denna Witch menade att jag bjudit på hennes för dagen första skratt.
Sedan får jag dessutom ovanstående fina bild av henne. Och då vet jag med betämdhet att hon inte tagit illa upp. Det är verklig vänskap, där några förflugna ord eller missförstådda såna inte blir ett skäl för tråkig argumentation. Detta dessutom i en värld (cybervärld) där det är så lätt att missförstås eller att glömma bort ett leende eller bara utrycka sig fel.

Det är lite kul för hon och jag har liknande bloggnamn "Witch or an Angel" och hon var en av de första som kommenterade i min "passagenblogg" där jag gjorde en kort vända innan jag bosatte mig på "blogspot". Och sedan dess tittar hon in hit då och då.

Och jag återgäldar givetvis besöken.... och det har aldrig hänt att jag inte har tittat in utan att ett leende snabbt formats på min läppar.
Tack du bloggvän, i nästa inlägg blir det jag som rycker det halmstrå du sträcker fram *ler* (internt skämt.. vänner imellan).
~~~En vän... någon som gillar dig efter att ha lärt känna dig.~~~

Vi har vår i luften... var har ni er?

Det är inte så ofta jag direkt berättar vad jag gjort under dagen men idag har jag välkommnat våren.
Sittandes på balkongen inlindad i en skön filt och med en god bok - Flyga Drake -framför näsan och låtit solens strålar värma både kropp och själ.


Plötsligt for tankarna iväg...
På mitt jobbs arbetsplatsträffar (ATP-möte) har det många gånger sagts att det är religionen som skapar krig, jag har även hört detsamma från många andra människor i vardagen.
Men en tanke slår mej i solens skrapa sken... är det verkligen religionen som ligger bakom krig, eller är det möjligtvis så att det är maktgalna männsiskor (sociopater, borderlines m.m ) som använder religonen i syfte att rättfärdiga eller missbruka sin makt? Här kan vi vända på det hela och ställa frågan om det är Tibetanernas religion som skapar det "krig" som pågår hos dem, eller är det återigen maktmissbruk och inte religionen i sig.

Det finns ju vissa personer i historien som skapat krig utan några religösa förtecken. Här behöver väl knappast nämnas Hitler, Bush för att nämna några i modernare tid (på tal om Hitler - som ofta nämns som ursprunget till rashygien. Rashygien har funnits mycket längre tillbaka än så)

Så för min del så handlar det mer om förmågan att tillåta andras varande, oavsett om det är det varandet är religöst eller inte och oavsett ras eler etnicitet. Att tillåta varje männsiska rätten till sitt eget liv och sina egna tankar så länge det inte skadar någon annan.

Här kan bara empati, respekt, kompromisser och att sätta på sig den andres skor skapa fred.


"Make peace not war - then love has a fair chance"
-marlene-


ps. igår upptäckte jag i statestiken att någon knallat runt och tittat in i alla mina vrår, så nyfiken jag blir på vem detta kan vara. Önskar att den personen lämnat några spår efter sig här och där för även om jag har ip-nummret så skulle det varit roligt att veta om hon/han trivdes och kände sig välkommen ds.

blogginfo , , , , , , , , , , , ,

I tisdagstemats "spår"


Satt och funderade på om jag hade något bra foto att bidra med till tisdagens tema "SPÅR" Började bläddra bland både gamla och nya foton; spårvagnspår, djurspår, hjulspår, säsongsspår, ja det fanns massor av spår.

Plötsligt insåg jag att de flesta spår finns i mitt hjärta. Tänker på alla människor man mött genom livet. Antingen i verkligheten eller genom litteratur, sånger eller nu på senare år i bloggvärlden, alla har de lämnat något spår. Och inte att förglömma vänner, syskon, barn och make.

Det finns spår som är lite raspiga.. en del kanske till och med rostiga, några har törnen men de flesta fyller mitt hjärta med glädje och ömhet. Det som är så underbart är att det finns plats för hur många spår som helst.

Så hur märkligt det än verkar så blir denna bild av ett litet hjärta mitt bidrag denna vecka.


blogginfo 0 , , , , ,

Snälla... svara på detta!



Vilken av dessa 2 pratbubblor tycker du är roligast?

Du kan komma tillbaks nästa vecka och få reda på varför jag frågade, för jag vill inte du ska få reda på det innan du svarat på frågan, annars blir det ju inget kul.


~ Man har inte roligare än man gör sig ~
blogginfo , , , ,