Går du förbi denna skylt på Achebergsgatan...

.. så rekommenderar jag dej att öppna dörren till La Fleuriste och titta in. Själv har jag med beundran och njutning tittat på de mest otroliga växter och tänkt att hit ska jag gå en dag när det är öppet.

Se bara på "kängurufötterna"och " hjärtekaktusen" ovan, visst är dom både vackra och roliga. Häromdagen tog jag steget över tröskeln och hamnade i ett litet blomstergalleri med så mycket mer än bara blommor att botanisera i.


Här en Japansk variant av vas; en träpinne med klyka där klykändarna är snittade. Fatet med lite vatten i håller pinnen, pinnen håller liljan... allt i en total balans. Tyvärr fick jag inte med hela pinnen men den "hänger alltså fritt i luften i andra ändan.


Lite längre in i butiken fick jag meditera i detta hav av sand med klippöar i mitten. Med en liten räfsa formar man vågor i sanden och njuter med båda blick och själ.

Detta är bara en bråkdel av allt som fanns att njuta av, men mina bilder gör inte allt rättvisa av så tills du har möjlighet att göra ett besök IRL kan du titta in på
laFleuriste's hemsida.

(*·.¸(`·.¸ ¸.·´)¸.·*)
´¨*·.¸¸.*.¸¸.·*·.¸¸.·*·.¸¸.·*.¸¸.·*¨`
´(¸.·´ `·.¸)`

Det finns nog för allas behov,
men inte nog för allas girighet

blogginfo , , , , , , ,


Söta Apelsinskal

Egentligen är det väldigt enkelt att få bort det beska när man gör Apelsinskals-syltning.
Ju tjockare skal desto godare.

Skala apelsinerna så du får ca 8 "båtar"
Lägg dessa i en skål eller tillbringare med kallt vatten ca 1 dygn, byt vattnet varannan timme. För att vara säker på att beskheten är borta provbiter jag i ett hörn. I värsta fall får et stå ytterligare tid med jämna vattenbyten.

Nu är det bara att "sylta" dom. (Såvida du inte vill trä upp dom på tråd för att få en fin rund form men det brukar jag hoppa över).

Koka först skalen i nytt vatten ca 1 timme och lite till, tills de blivit mjuka. Häll över i sil eller durkslag.

Här kommer det lite knepiga… (grekiska recept är väldigt ungefärliga… både när det gäller mått och grader)

Koka upp 3 tekoppar vatten med 1 1/4 kilo socker är vad som står. Jag beräknar ca 2 dl per kopp (m.a.o. 6 dl vatten) och 1 tsk citronsaft

Detta kokas i ca 10 min… sedan lägger jag i skalen och låter det koka i ytterligare 5 till 10 min tills vätskan blir sirapslik (åter ett grekiskt tidsmått ;)

Så där… färdigt. Eller lägg skalen i glasburkar med tätsittande lock och slå sockerlagen över tills skalen är täckta. Det kan gärna bli trångt i burken.( Skulle du uppleva sockerlagen för rinnande kan du koka om den ett tag till innan du slår över den)

Förvara det i kylskåpet om du inte vill få en sockerchock och äta upp allt på en gång.

Det här är jättegott till kladdkaka eller chokladglass skurna i småbitar. Du kan också sikta lite ren kakao över innan du serverar godiset på fat.

Åh, höll på att glömma, just till jul brukar jag lägga några hela nejlikor i burken också, förhöjer jul-smaken och det ser väldigt fint ut om man vill ge bort en burk i present.

Så… Lycka till Ulla-Bella, Yvonne och Tovan, och glöm inte berätta hur det gick.



Se tidigare inlägg om sött från Grekland genom att klicka här

Så händer det till slut

Har du någonsin tänkt på om du när du möter någon på gatan är den som väjer och lämnar plats eller om det är tvärtom ?

På flera trottoarerna här i stan ligger numera kullersten men oftast finns det plattare stenar mitt i vilka jag föredrar att gå på… men vid möte är det alltid jag som väjer undan för mötande. Ett liknande beteende har jag i att alltid vara den som ringer fastighetsskötaren när något krånglar i huset (typ tvättstugan). Inte heller klarar jag av att tränga mej i spårvagnsöppningar utan låter istället andra gå före… vilket innebär att jag missar eventuell sittplats.

Så jag bestämde mej en dag för att ändra detta undfallande och alltid-till-lags-beteende hos mej.

Det finns väl andra som kan ringa när tvättmaskinen är trasig… och varför ska just jag vika undan vid möte (okej… "högerreglen" tänker jag iofs oftast på)). Det finns en trygg sida i en svängd trappa, den vill jag också gå på. Jag vill inte behöva "knö" mej in i spårvagnen, utan står jag nr 2 så vill jag få gå på som nr 2.

Invant beteende är svårt att ändra. Än svårare är det om man anser beteendet vara förnuftigt. För det är klart att om jag vill ha tvättmaskinen lagad så fort som möjligt är det bättre att jag ringer själv. Och om jag vill slippa "knö" så är det bättre att lämna plats. Och om nu jag är mer observant än andra när jag möter folk så är det kanske klart att jag ska väja… eller?

Nu har jag iaf testat några gånger med att titta ner i backen och låtsas som om jag inte ser den mötande personen… men i sista minuten har jag ändå vikit undan. En dag gick det så långt vid möte att vi båda väjde så pass att endast våra axlar smällde ihop (hade farten varit lite högre så hade vi båda gjort en piruett på stående fot).

Idag… på trottoarens mitt möter jag så en herre med rullator och klart jag steppar åt sidan. Därmed kom jag så återigen i tankar om att inte alltid vika undan. Lite längre fram ser jag en kvinna som går där jag ska gå :) Det är bara hon och jag på vägen. Med andra ord finns inget annat än ens eget samvete att ta hänsyn till.
Sänker snabbt blicken men har henne ändå i hela mitt synfält där hon blir större och större och så... tjong, där slog vi ihop. Men jag vann, det var hon som vek ut på kullerstenarna, inte jag. Att jag sen kände mej som den idiot hon med tydlig blick ansåg både mej och mina ben vara är en annan sak.

Nu undrar jag… är det maktkängor jag behöver sätta på mej när jag är ute och går, och är det maktkängor de använder som inte lämnar plats för andra än sej själva på gatan. Hur gör du själv och varför?

I alla fall var det lite lustigt att jag strax efter gick förbi denna sko i ett skyltfönster.



Vad var det nu då som var ätbart?


En valnöt doppad i honung. Sött och gott är det och typiskt grekiskt. (se tidigare inlägg om du vill här)

Min första kontakt med detta sätt att äta valnötter var uppe i den by min man är ifrån. Hans mormor bjöd på detta och en hutt av hemmagjort potatisbrännvin, med åtskilliga %.

Detta var första gången jag besökte grekland och inte ett ord grekiska kunde jag... så när mormoder ställer frågan om jag vill ha ett glas till översatt av min man och jag vänder mej mot henne och svarar Nä, så fyller hon snabbt glaset på nytt. Idag vet jag att "Nä" betyder "ja" på grekiska.

Idag vet jag också att det finns än mer delikatesser av denna nöt. Den plockas när den fortfarande är mjuk och läggs i en sockerlag. Och sedan kan man köpa burkar av denna lilla sötsak och njuta av sötmans frukt.
På detta sätt kan man även njuta av cirtonskal, apelsinskal och min favorit bergamotte. Själv brukar jag spara apelsinskal och göra detta till jul. För att få bort det beska går man tillväga på ett speciellt sätt... skulle du vilja veta hur så får du säga till i en kommentar nedan. De av mina vänner som smakat har alla tyckt det varit jättegott. Det måste ju vara fullt av C-vitaminer iallafall.




~~~~~***~~~~~~


Varför inte förena nyttigt med gott

blogginfo , , , , ,

Spår i snön...




....efter våren som kom av sig

knappt man kan tro´t, men det här fotot togs i slottskogen...
för 3 veckor sedan.


Och vad kan väl passa bättre i dessa tider....

än att visa dej en PåskTomte som jag hittade på stan idag.

blogginfo , , , , , ,

Något ätbart...

till fotosajtens tema denna månad. Här är det ett nytt tema varje månad så man ska ha lite tid på sig att fota. Reglerna är väl ganska enkla :

Fotot ska vara taget av en själv.
Fotot ska vara taget under aktuell månad.
Fotot ska återspegla det valda temat.


Så varför inte testa....

Månadstema är valt just med tanke på att man ska kunna lägga ner tid och omsorg på sin bild. Originella bidrag uppskattas! :)

Nu ger det sig om man lyckas uppfylla det sista. Här har jag iaf gjort ett försök.

Oj, glömde jag tala om vad det föreställer... *fniss* berättar så småningom, tills dess kan du skriva vad du tror att det är i en kommentar. Det är iaf ätbart, sött och gott.
blogginfo , , , , , , , ,

Nej se det snöar, nej se.... och inte lite heller!

video

Just nu i göteborg....

"Let it snow, let it snow"

video

Om du har ljudet på till den nedre filmen kan du höra fåglarana frysa och huttra, det är lite synd om blommorna och fåglarna.

Men barnen har kul, och nu är det ju påsklov.

blogginfo , , ,

Insikt x 2

1: Det brukar ju heta "ingen rök utan eld" och "en fluga gör ingen sommar" etc... och jag inser att det blir ingen riktig vår utan vinter. För visst är det härligt nu i vårsolen, när snön smälter och det drippdroppar från taken... och solen värmer så skönt fast det är nära nollsträcket. Tack du moder natur eller vem det än var som skickade lite vinter hit i sista minuten, men "bättre sent än aldrig" för att ta ytterligare en välkänd fras. Våren hade inte blivit sej lik annars.

2: Idag när jag fotar (ofta för att blogga om) blir bilderna utan människor... även om det finns liv i många t.ex både djur och natur så fattas den mänskliga delen, så när jag letade efter en bild att använda i detta inlägg hittade jag denna... en bild från påsken 2004 vid Axle Mosse i änggården. Och här är det min son med fästmö som är i centrum, även om det är deras baksida.

Som bevis för insikt nummer 1 så togs denna härliga påskbild med massor av vårsol efter en riktig vinter som du kan se om du klickar här


Det är ändå nå´t speciellt med varje årstid, och jag vill inte vara någon av dem förutan... vad tycker du?

~~~~~~*****~~~~~~

Vi är inte fattiga för att vi äger lite utan för att vi saknar mycket

blogginfo , , , , ,

En önskan...

Till alla som besöker mitt krypin vill jag önska en riktigt glad och god Påskhelg,
ochtill alla andra oxå förstås.
Och ni som far till Blåkulla kan väl hälsa till dom som inte hann med att ta vägen förbi här *blink*

Vad som göms i snö...

...kanske man skulle kunna säga (med tanke på all snö som kommit de senaste dagarna) om denna lilla ängel som jag hittade på en gren, fast inte ute utan på min vägg.

Jag hade totalt glömt bort den.... men hittade den då jag gick runt och dammade av några tavlor. Den satt jag och pulade ihop i cernitlera en gång och hade nog tänkt göra en form för att tillverka sådana örhängen i riktig lera såsmåningom.

Nu är den iafall återupptäckt och placerad bland andra småformar av änglar. Så får vi se om det blir en kompis eller två till henne. Att jobba med cernitlera är faktiskt väldigt rogivande... det smutsar inte ner och man ser resultatet med en gång, men på något sätt känns det inte som något "riktigt" material... fast vem är jag att bestämma det.

Vad tycker du? Är cernitlera mindre "riktigt" än naturligt lermaterial?

Redigerat:

Har du tittat in här förrut och nu och tror du ser en annan bild, så tror du helt rätt.

Jag insåg att det kunde ju vara kuligare om trädgrenen var med också. Fast sen kunde jag inte låta bli att roa mej med lite bildredigering… och det är resultatet du ser här.

Närbilden på örhänget ligger i ateljén istället.

blogginfo , , , , ,

Elektricitet

Idag har jag inget som jag vill visa på dagens tisdagstema "elektrisk" utan väljer istället mitt eget tolkning av elektricitet och visar dessa bilder från Greklands mittpunkt. Här kommer vattnet i en fruktansvärd fart.... och med en kraft som försörjer 2 stora städer med elektricitet. Jag har tyvärr slarvart bort videofilmen så du kunde höra det kraftfulla dånet, så du får nöja dej med att föreställa dej det.
Här ser du det stora röret som transporterar vattnet nerför bergen.

Och bakom de berg du ser på förra fotot kommer röret från denna damm som byggdes för att skapa sjön Plastira, en konstgjord sjö, där det i min mans barndom var en stor dal med ängar att gena igenom för att ta sig ner till stan.


Så här ser en del av sjön ut från en promenad ner till vattnet.


Denna bild är från en annan sida då vi körde bort till dammen.


Lite fler bilder från sjön uppe bland bergen finns i tidigare inlägg som du kan se om du klickar här och här

blogginfo , , , , , , ,

Ja vad säger man...

GOD JUL kanske... som Nina föreslår...
Antar att du iaf inte har lust att följa med på någon cykeltur idag, och du slipper. Fick nästan lust ett tag att plocka fram julen igen och visst var det vackert med snön som dalade ner. Men jag hade gott klarat mej utan denna vinterbild.
Viktigt att tänka på nu:
Har man ingen mössa så blir man förkyld.
Är man förkyld så blir man troligen hes.
Är man hes så måste man viska.
Den som viskar han ljuger.
Ljuger man åker man i fängelse.
Åker man i fängelse börjar man troligen knarka.
Knarkar man så dör man.
Så glöm för 17 inte mössan...

~~~~~~~~ *** ~~~~~~~~
Snöar det på dej idag så sätt på dej mössa *Fniss*
Ps. glöm inte klicka i enkäten till höger om du inte redan gjort det ds.

blogginfo , , , , ,

Blir det någon fest eller!?

Häromdagen i radions P4 talade Lotta Bromé med en "Sibylla" som tog en titt i sin kristallkula för att se hur det såg ut i framtiden vad gäller Kronprinsessans eventuella förlovning och giftermål.

Kristallkulan var nyputsad, trots det var det ganska suddigt till en början men så småningom klarnade bilden.
Den av många förväntade förlovningen som skulle skett igår ( på Kungens och Drottningens förlovningsdag 1976) fanns inte med i bilden, så så långt var ju kristallkulan rätt inställd.
Däremot framträdde en förlovningsring som det till slut visades ett datum i… 27:e eller eventuellt 28:e juli, vilket jag utgår är ett datum för i år .

När det gällde nästa steg var det betydligt mer information. Bröllopet skulle stånda nästa sommar, men inte i Stockholm utan på minde plats. Kronsessan iförd en vacker kreation med någon typ av etapper.
Därtill en hängande brudbukett i framförallt gult med inslag av lite vitt och lite, lite rosa. Bröllopsresans mål framträdde lite diffust med palmer på en strand, vilket Sibyllan spådde till någonstans i Indien eller Grekland, hursomhelst ett för Sessans välbekant resmål.

Nu tyckte jag att det var kul att skriva ner det här för att se hur mycket av detta kan tänkas stämma in i framtiden. Och för dej som är intresserad kan du ju alltid titta tillbaka hit den dag vi får se Kronprinsessans förlovning och senare då hon blir förd till altaret av sin blivande make (äsch, det kanske är Kungen själv som leder fram henne till den lycklige) i media.

Hursomhelst… nu ger det sig om spådomen är korrekt eller inte och du är välkommen tillbaka hit om du är lika nyfiken som jag.



~~~~~~ *** ~~~~~~
Tankens kraft är stor - Tänk positivt

Något helt annat än mitt badrum


Nämligen fåglarnas... deras badrum i slottskogen. Idag kunde de utnyttja både bad och dusch, och se hur de kråmar och putsar sig efter badet.

Ja, ja lite tokigt kanske som motiv för dagens tisdagstema "badrum"... men så tänkte jag idag på min promenad (egentligen ville jag fotat ett fågelbad, vilket jag iofs gjorde men eftersom det regnade så fanns där inga fåglar och då var det ju inget kul) . Vill du se en detalj av mitt badrum så får du titta in i ateljén istället.

Nytt från mig och Grekland

Häromveckan satte jag ett litet frö som jag tagit med hem från Skinoussa, och idag såg det plötsligt ut så här i krukan. Nu väntar jag med spänning på vad det ska bli för blomma. I samma kruka har jag sått lite annat också från Grekland men ännu har inget mer kommit upp, men vem vet, det kanske kommer mer nytt.
I samband med detta nya vill jag också påminna om en ny undersökning till höger som jag gärna vill ha svar på; kommer du tillbaka för att läsa om jag svarat dej på din kommentar?
Föresten, om du skulle känna igen vad det kan röra sig om för växt får du gärna berätta. Förhoppningsvis så lägger jag in nya bilder allteftersom den utvecklas och blir större.

~~~~~***~~~~~
Som man sår får man skörda - så varför inte så lite värme

Idag hyllar jag med flera Lill-Babs 70 år

Barbro Svensson har lämnat en del spår bland mina minnen, och om dem skriver jag här idag.

Bl.a hur jag från början trodde att hon var Alice Babs dotter eftersom jag fick för mej att hennes förnamn var Lill och efternamnet var Babs. Ja, ja… inte rätt nånstans, men logiken var det väl inget fel på, och Lill-Babs skrattade då jag berättade det för henne vid senare tillfälle.
Jag minns också min första ungdomskärlek; när jag vid en tjejträff möts av mina retsamma tjejkompisars sång "Är du kär i mej ännu Clas-Göran" då de alla funnit ut att jag hade jag fattat tycke för en av grannbyns "pöjkar" vid namn… just det, Clas-Göran.

Senare fick jag den äran att färga, göra slingor och fixa Barbros hår, när hon då och då var i Göteborg och uppträdde. Det jag minns mest av detta var hur hon ställde sig och sopade hår, tvättade andra kunders hår m.m. när jag hade lite mycket att göra. Jag har många gånger fått höra att det är ju bara en del av hennes image att göra så, men när jag ser henne på Tv idag så kan jag säga att detta är inte en människa som gör sig till och jag minns många av hennes kloka ord och de roliga samtal vi hade, med många skratt. Många människor skulle behöva lära sig av hennes ödmjukhet, värme och glädje… men också tron på sig själv. Den sitter inte utan på den är genuin.

Glädjen och stoltheten var också stor när jag och kosmetologkollegan fick biljetter till första parkett av henne på Trädgårdsföreningen. Däremot blev det en smärtsam upplevelse för Lill-Babs. Vi hade ju lärt känna Barbro och vi hade skojat mycket men här tänkte vi oss inte riktigt för; av någon anledning (minns inte riktigt varför, men det var om något som hon berättat) så bestämde vi oss för att ge henne en kaktus . Och mitt under framträdandet räcker vi fram den, inslagen i sitt papper och du kan ju tänka dej hur det kändes då hon böjer sig ner och grabbar tag i den. Men inte med en min visar hon, eller kommer av sig i sin sång att handen just stuckits av "tusen nålar"

Till Barbro Svensson som inte är gammal men levt en himla lång tid, inte bara i sitt privata utan också som artist vill jag idag ge ovanstående blomma från grekland… det kanske inte är världens vackraste men den är liksom fylld av solsken som kompensation för taggarna. Och inte minst som tack för de solstrålar Barbro själv sprider runt sig...


~~~~~* * * ~~~~~
"Börja tänka och agera som en vinnare -
Om vi tror på oss själva, så tror andra också på oss"


Varsågod…. Ta en kaka

Men akta dej!!! Dom är försvinnande goda..

Igår bakade jag dessa för första gången, men nöjde mej med en halv sats, och tur var väl det för annars hade vi ätit ihjäl oss. Det blev gott och väl ca 10 kakor var ändå. *viskar*
och då hade jag ändå ätit upp en bra bit av degen… lika underbart god den, provsmakade först sen skar jag av ca 5 cm av rullen och ååååååt.

Det första ungarna sa imorse var att kan du inte baka dom idag igen… Men icke sa Nicke, jag är ingen karaktärsstark kvinna när det gäller att avhålla mej från existerande godsaker, så varför frestas.

Istället tänker jag fresta dej… få se hur bra karaktär du har… *fniss*

Receptet har jag fått från
Ingela som har mycket gott att bjuda på. Men jag kan inte låta bli att dela med mej av receptet till dej... så varsågod...



Engelska pepparkakor / Ingefärskakor
200 g smör
5 dl strösocker
2 dl grädde
1½ dl sirap
1 flaska cedro/citronolja
1 l (600gr) vetemjöl
1½ msk bikarbonat
1½ - 2 tsk ingefära

Rör smör och socker pösigt. Tillsätt grädde, sirap och citronolja. Blanda mjöl, bikarbonat och ingefära. Rör ner i smeten. Låt degen vila svalt. Rulla till längder och grädda i 200 grader till de flutit ut och blivit bruna. Skäres varma i sneda bitar. OBS! Man måste grädda ett prov. Om degen är för lös flyter de ut för mycket och blir mjuksega. Rätt grad av knaprighet är tricket med dessa kakor. Lite knepigt, men man lär sig.

Den här lilla kakan är nästan som en godisbit. Den passar perfekt om man är sugen på något litet sött till kaffet, och saknar karaktär.



ps. Jag fick dom så där knaprigt goda som Ingela skriver att dom ska bli ds.

Göteborgs stadsvapen

Tydligen har göteborgs söta lilla lejon granskats så noga att någon har stött sig på det som lejonet visar mellan benen... så nu diskuteras det att denna lilla kroppsdel måste tas bort. Min undran är ju givetvis... ska vi ta bort de två utstickande bröstdelarna på de kvinnliga statyerna också?
Ja ursäkta mej, men det här kallar jag trams på hög nivå... vill du också se vad lejonet har stående mellan benen så klicka här
Svara sen på om du tycker det är stötande eller inte... Jag hade inte ens lagt märke till det förrän det påtalades på tv4:s lokaltv

Fritid

Nytt vid "min" ingång till slottskogen... En solterass. Här kan jag tänka mej att spendera en del av min fritid i sommar. Sittande på verandan med en kopp kaffe tittande ut över dammen och fåglarna. Så detta blir mitt tisdagstema-bidrag.

Tycker man det blir för långtråkigt så kan man ju ta en tur på minigolfbanan som förhoppningsvis blir färdig den också till sommaren

Visst ser den ut att bli både vacker och kul att svinga bollen runt? Klicka gärna på bilderna för att komma närmare.
Ja, detta är mitt bidrag om fritid, för i övrigt så är väl hela min blogg fylld av just mina fritidsbilder... så nog önskar jag att jag tog mej lite mer fritid och satte mej och bara njöööööt.