Att Skriva och Gravera...

... handlar följande historia om som jag hittade någonstans? på nätet... okänd författare för mej men måste bara lägga ut den här. Dikten på bilden skrev min dotter en gång.



Två vänner gick i en öken. Vid ett tillfälle under turen började de att bråka, och den ena gav den andra en snyting. Han kände sig sårad, men utan att säga något, skrev han i sanden:
"IDAG GAV MIN BÄSTA VÄN MIG EN SNYTING"

De fortsatte att vandra tills de hittade en oas, där de bestämde sig för att ta ett bad. Den vännen som fått en snyting, höll på att drunkna, men blev räddad av den andra vännen. När han hade hämtat sig, graverade han på en sten:
"IDAG RÄDDADE MIN BÄSTA VÄN MITT LIV"Vännen som hade gett sin bäste vän en snyting och räddat hans liv, frågade:
"När jag slog dig - skrev du i sanden, och nu graverar du i en sten. Varför?"
Den andre vännen svarade
"När någon gör oss illa, bör vi skriva det i sanden, där förlåtelsens vindar kan sudda bort det. Men när någon gör gott för oss, bör vi gravera det i sten, så ingen kan sudda ut det."


LÄR DIG ATT SKRIVA DINA "SÅR" I SANDEN OCH GRAVERA DIN "LYCKA" I STEN.

Det tar en minut att möta en speciell människa.

En timme att värdesätta personen.
En dag att älska personen.
Men ett helt liv att glömma den.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar