Tillbaka...

från landet där det var lite bättre väder än här på så kallade solsidan.
Vi har jobbat i slitit som sig bör när man kommer till landet, bl.a skulle en del vildvuxna buskar bort för evigt. När vi nästan tagit bort alla hittade vi dessa småttingar ännu utan fjäderskrud. Därmed lät vi dom var och höll noga koll på att mor och far återkom med mat till dem.
Men tre dagar senare var dom borta, dom kunde ju inte flugit ut och inga spår av åverkan på boet efter katt eller liknande så jag ringde idag till naturhistoriska och frågade (hade förhoppningen att föräldrarna på något sätt kanske kan förflytta sina små). Men nä då, skator eller kråkor har fått sig en munsbit så snart boet blivit synligt. Tyvärr, tråkigt men det är väl naturens gång antar jag.


Men som sagt solen sken över mej här på landet... Det hände något som värmde mitt hjärta. Jag och min Far besökte några för mej helt okända grannar. Kaffe med dopp blev vi bjudna på och vi satt och småpratade i en och halv timme om ditt och datt. Så skulle vi ta adjö och jag sträckte fram handen på vederbörligt manér mot mannen - han tar mej då i famn och menar att jag är värd en kram... den var en genomhjärtlig och sedan fick jag en av frun också. Väl hemkomna igen satt jag och tänkte på detta och frågade Far som ju känt dem länge om de brukade göra så
- Nej, det hade han aldrig upplevt, men han hade sett att de tyckte mycket om mej.
Sådana händelser lägger sig som bomull och blir ett minne att ta fram då och då när det regnar.



13 kommentarer:

  1. Filifjonkan snyftar20 juli, 2007 17:01

    Hej på dig... men gudars så ledsamt de små stackarna men vad ska man göra,,nu vet vi en annan gång att gömma tillbaka boet då,,,och på landet skall man vila sig och sitta i en stol med kaffe och en tidning hela dagarna. bara mysa. Det ser då skönt ur ert sommarhus. Trevligt att du är tillbaks igen Filifjonkan är med hemkommen i går natt,

    SvaraRadera
  2. Vilken vacker sommartorps-bild, som ligger omgärdad av all grönska. En riktig idyll i mina ögon. Dom små pippifåglarna var det onekligen synd om. Derast liv blev kort.

    SvaraRadera
  3. Skator och kråkor är ena riktiga rovdjur. Har sett en skata käka upp en fågelunge. Vildsint käkade den.

    Härligt hus!

    Ha det bra! Kram

    SvaraRadera
  4. Nä gud så hemska ni var.......
    Nej då men synd att de inteklaade sig. Det är ju inget man gör med flit, men som sagt det är ju naturens gång hur hemsk den än må vara.
    Underbar bild på sommartorpet;)

    SvaraRadera
  5. Fin bild, det är väl naturens gång..

    SvaraRadera
  6. Här har man missat en massa, ser jag. Härliga bilder på dig när du var liten. Mysigt på landet med.
    Du fick ju i alla fall föreviga bilden av de små fåglarna. Kram

    SvaraRadera
  7. En kram från någon som aldrig delar ut kramar. Det säger mer än alla ord i världen om den som får kramen. Det var då du! Förstår då vilken jättego person du måste vara. Fina arvsanlag du fått med på livets stig.

    Vet inte om jag missade den sista läsningen du hade där angående kramen, eller om det tillkommit efter jag var här sist. Ibland kan ögonen också verka har skygglappar av modell större. :)

    SvaraRadera
  8. Erika, det är inte dina skygglappar som ställt till det denna gång, Trolltyget var i farten och glömde hälften...
    Men nu är det ju rättat till. Måste ju bara få skriva om en sån händelse, men det där med fåglarna liksom tog överhanden en stund. Kram till dej...

    Filifjonkan får ta och följa med dit nu, för nu kan man sitta och mysa med kaffe och dopp, Tidigare fick du bada i meterhögt gräs, det ända bad so kanske bjuds denna sommar. GRäset var iaf blött...

    SvaraRadera
  9. Du ska få en bamsekram av mig med en vacker dag. :-) Puss

    SvaraRadera
  10. Filifjonkan hittade hit efter att ha puttats fram och tiollbaks23 juli, 2007 12:21

    Skrattar hahah bada i blött gräs ja du det är ju faktiskt alldeles rätt det är det vi gör ju denna sommar för gräset kan man inte klippa i denna rotblöta heller vägrar slå det med lie pallar inte armar eller rygg med men det vore trevligt med fika i sommarhuset,, får cyberfika istället

    SvaraRadera
  11. Fjonkan: Du det är nog bra med sånt kaffe... det regnar iaf inte in i koppen.
    Hoppas det är ok att jag inte syns på bild... gömmer mej bakom den stora almen

    SvaraRadera
  12. Va härligt. Jag tillhör den sortens släkt där vi kramas när vi möts och vi kramas när vi går(inom släkten). Det är mysigt tycker jag..men man gör det inte med vem som helst. Kanske dom är likadana...det betyder ju att dom måste ha tyckt väldigt mycket om dig. Du tillförde dom någonting..mysigt =)
    Ha en god kväll!

    SvaraRadera
  13. Kramas gör vi oxå varje gång vi träffas inom släkt, och jag är nog en sån som kramas mer än vad som är brukligt även till andra utanför släkt... Men däremot är jag ovan vid att främmande människor kramar mej.

    Tack för alla vackra kramord jag fått här bland kommentarerna

    SvaraRadera