"Cider with Rosie" Laurie Lee - en bok jag älskar...

...och därför vill skriva några rader om. Skulle du läsa eller har läst boken vill jag gärna veta vad just du tycker.
En treårig pojke finner sig själv vilse i det höga gräset nära sitt nya hem; en stuga där han kommer att växa upp med sin mamma, 3 systrar och 4 bröder. Vi får följa honom genom hans barndom, skolstart, lek med vänner och sjungande i kören. Vi lär känna hans nya bekanta såsom de två grannar han kallar ”grannies”. Mord och död är saker han kommer att uppleva och årstider som heta somrar och iskalla vintrar med sina olika aktiviteter och festivaler. Han berättar om känslor, tankar och förändringar i sitt liv, från att varit väldigt nära döden som bebis till sina första vuxna erfarenheter.
Allt startar sommaren före 1:a världskrigets slut i en liten engelsk by, ganska isolerad på grund av sin hårda terräng med djupa dalar branta kullar. Historien fortsätter i ungefär 10 år då motorcyklar och bilar förändrar intrycken i byn. En värld av tystnad, böjda ryggar av tungt arbete, vidskepelse och en samhörighet bland de boende i byn alltid förberedda på att hjälpa varandra, kommer nu förändras.
Att växa upp och upptäcka att det finns ett liv bortanför livet i byn och livet självt är huvudkonflikten i boken. Så småningom när tiden går vidare kommer han att växa och lära med förändringarna i livet. Han kommer att inse att han tillhörde en generation som såg slutet av ett tusenårigt liv.
De flesta karaktärer beskrivs väldigt illustrativt. En av dem, mamman; en vacker lantflicka som arbetat några år som hushållerska i en finare familj och lärt sig värdesätta livets goda beskriver Laurie så här ”… en buffel, extravagant och romantisk, …’ ’… inom sej närde hon en finkänsla för smak, en känslighet, en andlig klarhet, som trots oavbrutet nedslagen av sitt ödes grymhet fortsatte vara okrossad och obitter till slutet”.
Laurie Lee skriver om sin egen barndom. Redan då tyckte han om poesi, även i skolan. Om författarens syfte var att skriva en hymn till sitt liv och sin omgivning där och då, speciellt den närmsta familjen så har han lyckats. Boken visar även på hur mycket miljö och bakgrund formar våra karaktärer.
Titeln, med undantag av för en episod där han faktiskt drack cider med en flicka vid namn Rosie, ger mig intrycket att hans barndom var berusande som cider och rosor; starkt, doftande, kärleksfyllt, skrämmande, färgglatt, och spännande.
Såsom cider och rosor är även författarens prosa, med ett barns synvinkel och metafor, fylld med känslor i många förklarande ord. Eller som H-E Bates menar “Denna poet, vars prosa är kvick och lysande som en orm … en prosa som glittrar och glimmar som en prisma”.
Många reaktioner och känslor blandades medan jag läste. Jag kom ihåg min egen barndom som om jag var där, doften av blommor, känslan av grus eller gräs under mina fötter, konstiga saker som hände vilka var svåra att förstå för ett barn. Jag tänkte på barn; hur de känner i olika situationer men som de tyvärr inte alltid har ord för.Laurie Lee minns och utrycker känslorna så väl i Cider with Rosie

5 kommentarer:

  1. Hitills har de böcker du rekomderat mig el. lånat mig varit bra. Men när det engelkspråkiga böcker är de allt för svåra för mig med mitt kunnande i det språket. Tyväär kommer jag att missa något!

    SvaraRadera
  2. Denna bok finns på svenska, den kanske inte är lika bra i översättningen (det vet jag inte) men säkert värd att läsa.

    SvaraRadera
  3. Tusen tack för boktipset! Jag har inte hört talas om den tidigare, men den verkar va precis i min smak...ska genast försöka få tag i den.

    SvaraRadera
  4. Din blogg är helt underbar att botanisera i.Kram

    SvaraRadera
  5. Tack Husfrun min vän... det är din oxå, men jag får inte tiden att räcka till riktigt. Och istället för att bara haspla ur mej nåt på vägen så blir jag liksom tyst, men jag borde ju åtminnstonne vinka lite,,, ska bli bättre på det. kram

    SvaraRadera